CBDC mot stablecoins. Två tungviktare kliver in i ringen – men vem ska egentligen stå kvar när dammet lagt sig? De är båda digitala pengar, visst, men skillnaderna är långt fler än likheterna. Och medan centralbankerna laddar sina digitala sedelpressar, skakar kryptovärldens entreprenörer om med egna lösningar. Det är ett betalningskrig ingen riktigt såg komma, och ändå kan du knappt läsa en tech-sida utan att snubbla över begreppen. Debatten om digitala valutor har blivit allt hetare, och det är inte längre bara tekniknördar och ekonomer som bryr sig. Plötsligt ställer även småföretagare, privatpersoner och politiker frågor om hur vi ska betala i framtiden. Det pågår en kapplöpning om kontrollen över våra digitala plånböcker, och utfallet kan förändra hela vårt sätt att tänka på pengar och betalningar. I takt med att tekniken utvecklas och digitaliseringen tar fart, har intresset för dessa två former av digitala pengar ökat lavinartat. Men vad innebär det egentligen för dig och mig?
CBDC – centralbankens digitala krona tar plats
CBDC står för Central Bank Digital Currency – kort sagt, digitala pengar direkt utgivna av centralbanken. I Sveriges fall snackar vi e-krona, Riksbankens eget projekt. Tanken? Att ge folk och företag ett tryggt, statligt backat alternativ till kontanter och traditionella bankkonton, fast i digital form. Så istället för att hålla en hundralapp i plånboken skulle du ha Riksbankens digitala pengar på mobilen. Det öppnar dörren för nya sätt att genomföra betalningar, även för dem som idag står utanför det traditionella banksystemet. En CBDC kan potentiellt minska samhällets beroende av privata banker och skapa ett robustare system, vilket är extra viktigt vid kriser eller när teknikproblem slår ut bankernas tjänster. Dessutom funderar centralbankerna på funktioner som gör det möjligt att genomföra överföringar även utan internetuppkoppling, något som kan bli avgörande i framtida nödsituationer eller i glesbygden. Det handlar alltså inte bara om teknik – det handlar om tillgång, inkludering och säkerhet för alla medborgare.
Det låter kanske lite torrt, men CBDC:er är faktiskt rätt heta. Kina har redan lanserat sin digitala yuan. Europeiska Centralbanken laborerar med e-euron. Och i Sverige har Riksbanken labbat på e-kronan sedan 2017. Det hela handlar om att säkra framtidens betalningssystem – och kanske konkurrera ut både kontanter och privata alternativ. Andra länder som Bahamas med sin Sand Dollar och Nigeria med eNaira har redan gått live, medan USA och Storbritannien fortfarande utreder saken. Diskussionen handlar inte bara om teknik utan också om lagstiftning, integritet och hur man undviker penningtvätt – frågor som är avgörande för hur snabbt och brett CBDC:er kan införas. Många experter ser CBDC som en potentiell ”game changer” för hela finanssystemet, men vägen dit är långt ifrån spikrak.
Stablecoins – kryptons svar på stabilitet
Stablecoins är kryptovalutor som försöker hålla samma värde som en ”vanlig” valuta, till exempel dollarn eller kronan. De mest kända är USDT (Tether) och USDC (USD Coin), men det finns svenska exempel också, som XBT-stablecoin. Poängen? Att slippa de galna svängningarna som annars hör kryptomarknaden till. En stablecoin ska i teorin alltid vara värd lika mycket som sitt underliggande – men i praktiken har vi sett att det kan svaja, särskilt när paniken sprider sig. För många aktörer i kryptovärlden är stablecoins ett praktiskt verktyg för att växla mellan olika kryptotillgångar utan att behöva gå via traditionella banker. Företag kan snabbt flytta stora summor över gränser, och privatpersoner kan skydda sig mot inflation i sitt hemland genom att använda dollarbaserade stablecoins.
Stablecoins ges ut av privata aktörer; ibland stöds de av riktiga pengar på bankkonton, ibland av andra tillgångar, och ibland av inget särskilt alls. Det sistnämnda blev tydligt när TerraUSD kollapsade våren 2022. Kryptovärlden är snabbfotad, och det finns risker – men också möjligheter för både privatpersoner och företag. Nya stablecoins lanseras ständigt, med olika upplägg och garantier – vissa experimenterar med att backa sina mynt med guld, andra bygger på smarta kontrakt som ska hålla kursen stabil. Men stabiliteten är aldrig helt garanterad, särskilt om den som ger ut stablecoinen hamnar i blåsväder eller om regleringarna förändras snabbt. På gott och ont är stablecoins en symbol för kryptovärldens innovationskraft och risktagande.
Vem litar vi egentligen på?
Här kommer den stora frågan – vill du ha digitala pengar från staten eller från ett privat företag? CBDC:er backas av centralbanken, så de är lika säkra (eller osäkra, beroende på hur man ser på centralbanker) som riktiga pengar. Stablecoins, däremot, bygger på förtroendet för företaget bakom. Om Circle (företaget bakom USDC) får problem kan din stablecoin snabbt förlora sitt värde. Frågan om förtroende är central: vi har sett exempel där banker gått omkull men staten täcker upp, medan privata kryptoföretag i regel inte har några garantier alls för sina kunder vid en kris.
Visst, stablecoins kan vara snabbare och billigare. Men CBDC:er har det där ”trygghetsstämpeln” – de är ju statens egna pengar. Samtidigt finns oro för övervakning och kontroll. Vill vi verkligen att staten ska kunna spåra varje transaktion? Det är en balansgång mellan säkerhet och frihet, och svenska folket har ju historiskt sett varit ganska förtjusta i banksekretess och kontanter. Men tiderna förändras. Yngre generationer är ofta mer digitala och mindre rädda för myndighetskontroll, medan äldre värdesätter anonymitet. Integritet, transparens och kontroll blir därför heta debattämnen, särskilt när nya lagar om penningtvätt och terrorismfinansiering skärps. Det finns heller inga enkla svar – tillit är och förblir en färskvara, oavsett om det gäller staten eller privata företag.
Betala snabbt – eller säkert?
Stablecoins dominerar fortfarande när det gäller snabbhet och innovation. De används redan på kryptobörser som Binance och Coinbase, och i vissa fall när du skickar pengar utomlands kan stablecoins vara snabbare (och billigare) än både traditionella banker och CBDC-tjänster. Det finns till och med svenska företag som testar stablecoin-betalningar för e-handel – särskilt vid internationella köp. Tänk dig att kunna betala en webbutik i Asien direkt med en stablecoin, utan att vänta på långsamma banköverföringar eller betala höga valutaväxlingsavgifter. Det är ett attraktivt alternativ för både konsumenter och företag som vill röra sig smidigt mellan olika valutor och länder.
CBDC:er är däremot fortfarande på teststadiet i många länder. Riksbanken har visat prototyper, men du kan inte köpa en kaffe på Espresso House med e-kronor än. Det finns också en tröghet i statliga system – de ska vara robusta, rättvisa och lagliga, så utvecklingen går långsammare än i kryptovärlden. Fördelen är att när en CBDC väl lanseras är den ofta noggrant testad och reglerad, med starkt konsumentskydd inbyggt redan från början. Men tills dess får vi nöja oss med pilotprojekt, sandlådor och demonstrationer. I slutändan handlar det om att väga snabbhet och flexibilitet mot säkerhet och stabilitet – och olika användare kommer landa i olika svar beroende på behov och riskaptit.
Kriget om framtidens betalningar – eller bara två parallella spår?
Det är lätt att tro att CBDC och stablecoins slåss om samma kaka. Men faktum är att de kan leva sida vid sida. CBDC:er kan passa för vardagsbetalningar, löner och sociala bidrag – där transparens och säkerhet är extra viktiga. Stablecoins kan fortsätta vara kryptoentusiasternas favorit, särskilt för snabba gränsöverskridande överföringar och DeFi (decentraliserad finans). Båda lösningarna har sina styrkor och svagheter och kan komplettera varandra snarare än att konkurrera direkt. Flera länder diskuterar till och med möjligheten att integrera stablecoins i sina framtida CBDC-system, till exempel som broar mellan olika valutor eller som verktyg för innovation inom fintech.
- Vill du ha stabilitet och statlig garanti? Då är CBDC:er din vän.
- Värdesätter du frihet, snabbhet och innovation? Då lockar stablecoins mer.
Men så enkelt är det förstås aldrig. Vad händer om en stor stablecoin plötsligt kollapsar? Eller om ett land förbjuder privata digitala valutor? Och hur påverkar det svenska företag som redan tagit klivet in i den digitala valutavärlden? Frågorna hopar sig – svaren dröjer. Regleringar är på gång både inom EU och globalt, och marknaden förändras snabbt. Det finns också en risk att innovationen bromsas om lagstiftningen blir för hård, samtidigt som konsumentskyddet måste säkras. Det är ett komplext landskap – och framtiden är allt annat än förutsägbar.
Sommaren 2024: Världsläget avgör striden
Sommaren är här, och medan svenskarna solar på uteserveringarna experimenterar tech-världen för fullt. Riksbanken testar vidare med e-kronan; kryptobörserna lanserar nya stablecoins nästan varje vecka. Det känns lite som när Spotify och CD-skivorna levde parallellt – båda har sina fans, båda har sina fördelar. Samtidigt rusar inflation, geopolitiska spänningar påverkar valutamarknader, och digitala lösningar blir allt viktigare när världen känns osäkrare. Banker och fintech-bolag investerar tungt i att utveckla framtidens betalningslösningar, och konsumenternas krav på enkelhet, säkerhet och valfrihet ökar hela tiden.
Kanske blir det så även i framtiden: CBDC för vardagen, stablecoin för det globala, snabba och flexibla. Eller så sker något oväntat, och hela spelplanen ritas om. Betalningskriget är långt ifrån avgjort – och vi som konsumenter kan bara luta oss tillbaka och följa dramat med popcorn i handen. Kanske kommer vi snart att byta pengar via appar vi ännu inte hört talas om, eller se helt nya aktörer göra entré på marknaden. Det enda vi vet säkert är att utvecklingen går snabbt – och att valet mellan CBDC och stablecoins är en fråga vi kommer få anledning att återkomma till, både i sommar och långt framöver.